Här i Falköping finns det många mullvadar. Man ser deras högar lite varstans i gräsmattor och på åkrar.
Mullvaden är ett däggdjur och rovdjur som hör till köttätarna. Den har en tjock cylindrisk kropp utan öron (enbart hörselöppningar) och små förkrympta ögon. Synförmågan är obetydlig, men dess lukt- och känselsinne är väl utvecklat. Den använder sitt lukt- och känselsinne för att spåra och gräva sig fram till sitt byte. Den gräver sig fram med hjälp utav sina framben som är omvandlade från ben att gå med till breda bakåtvända skovlar som har långa starka klor. Den väger mellan 60 och 100gram. Eftersom den har ett välutvecklat lukt- och känselsinne så märker den lätt om man som människa närmar sig och drar sig då fort ner till sina gångar. Dessutom så lever den i princip uteslutande under jorden så det är därför som det är väldigt svårt att få syn på en. Mullvaden arbetar hela dygnet med vila var fjärde timme. Gångsystemet som mullvaden lever i kan vara över 100 meter långt och sträcka sig kors och tvärs under marken. Gångarna ligger från cirka 20 centimeters djup till cirka 60 centimeters djup beroende på vad för jordmån som den lever i och på den yttre temperaturen. Över gångarna lägger mullvaden stora kupolformade högar. Den delen av gångarna som är själva boet har oftast en större hög över sig för att skydda mot kylan. För att ytterligare skydda boet mot utemiljöns kyla så är boet placerat under gångarna. Boet är ombonat med mossa, gräs, bladrester och liknande.
Mullvaden äter mer än halva sin kroppsvikt dagligen. Den lever mestadels av daggmask, men äter oxå larver och fullbildade insekter. Den lägger upp förråd av födan och dödar daggmaskarna, larverna och insekterna genom att bita av huvudet på de. (Hur de vet var huvudet på en daggmask sitter begriper jag inte.)
Hane och hona lever åtskilda. Det är enbart under parningstiden som de lever tillsammans. Efter 30 dagar, i slutet av april till i början av maj, föder honan 3-4 nakna ungar. Ungefär 5 veckor efter födseln lämnar ungarna boet.
Mullvadar förekommer talrikast i Skåne, men finns upp till norra Västergötland och Östergötland, men inte på Öland eller Gotland.
Mullvadens jordhögar och underjordiska gångsystem kan ibland ställa till med mycket förtret speciellt för växande gröda som på åkrar. Däremot på mindre kultiverad mark såsom ängar och betesmarker och i skogen är mullvadens arbete med att bearbeta och genomlufta jorden värdefullt.