Hej!
Så här i veckan en blir det en lite kortare läsning. Är inte den bästa av fotografer men hoppas att bilderna ger dig något ändå.
Guds vackra natur fylld med buskar, blommor, träd och djur. I den, på den, av den får jag aldrig nog. Fyller mig, tröstar mig, inspirerar mig skänker mig vila och ro. Visar oss alla glädje, hopp och tro. Busiga djur som ej är i bur. Bakom staket en nyfiken tjur. Liten larv lyfter jag från banan för säkerhets skull. Ser grisar springa omkring i sin kull. Gladan och korpen vakar över oss alla. Hoppas att inte träck från den falla. Vinden, solen, värmen, kylan, vätan på hud såväl som i själ. ja, att ge mig ut i Guds vackra natur ges oss alla många skäl.
Är otroligt tacksam för att jag inte är en robot. Att jag är mina känslor. Att jag känner. Att känslorna gör så att jag märker att jag lever. Vill inte döva de med piller eller annat för jag vill känna att jag lever, att jag är en människa och att jag kan uppleva svärtan den värsta såväl som den ljusaste och luftigaste brisen. Att naturen och djuren de alla känns genom alla mina sinnen och skapar fantastiska minnen. Är oerhört tacksam för att jag vågar känna vad jag känner och vara i det. Vara i den allgivande naturen.
Rättelser på namnen och förslag på vad svampen heter mottages tacksamt på marie@matsmarie.se
Hoppas att du också känner naturen! Marie.